ROI av automatisering: så räknar du på investeringen
ROI-kalkyler för automatisering blir lätt för optimistiska eller för snäva. Så bygger du en kalkyl som håller när någon granskar den.
Vad får vi tillbaka?
Det är en rimlig fråga att ställa innan man automatiserar något. En automatisering är en investering, och en investering ska gå att räkna på.
ROI-kalkyler för automatisering hamnar lätt i ett av två diken. Antingen blir de för optimistiska och räknar med besparingar som förutsätter att allt fungerar från första dagen. Eller så blir de för snäva och räknar bara på frigjord tid. En bra kalkyl är ett underlag för ett beslut, och den ska hålla när någon börjar ställa följdfrågor.
Vad ROI betyder för en automatisering
Formeln är enkel: ROI = (nettovinst / investering) × 100 %.
Det som gör det svårare är att en automatisering inte är en ren engångsutgift. Den består av:
- en uppsättningskostnad, alltså det det kostar att få igång flödet
- en löpande driftkostnad för licenser, modellanrop och drift
- en löpande besparing, alltså det ni får tillbaka varje månad
Tiden spelar också roll. En automatisering som betalar sig på fem månader är något helt annat än en som betalar sig på fem år, även om totalsumman råkar bli densamma.
Fyra delar på värdesidan
Värdet av en automatisering kan delas upp i fyra delar. Alla är inte alltid relevanta, men det är värt att ha tänkt igenom var och en.
1. Tid som sparas
Den här delen är enklast att räkna på. Hur mycket tid går åt till arbetet i dag? Multiplicera med antal arbetsveckor, med en timkostnad och med den andel av arbetet som automatiseringen faktiskt tar bort.
Använd den fullt belastade timkostnaden och inte bara lönen. I den ingår också arbetsgivaravgifter, pension, lokaler och utrustning. Er ekonomifunktion kan oftast ta fram siffran.
Andelen som försvinner blir aldrig 100 procent. Det finns alltid undantag, kontroller och moment som kräver omdöme, så det är bättre att vara försiktig här.
2. Färre fel
Ett manuellt fel kostar mer än tiden det tar att rätta det. En felaktig faktura blir en kreditfaktura och en ny faktura, och kanske en försenad betalning. Följderna kommer senare och kopplas sällan ihop med det ursprungliga felet.
Vet ni inte hur ofta det blir fel? Be teamet skriva ner varje rättning under en månad, med tid och en kort beskrivning. Det ger ett mycket bättre underlag än en gissning.
3. Snabbare flöden
När arbetet går fortare får kunden svar tidigare och pengarna kommer in tidigare. För fakturering går effekten på kassaflödet att räkna ut direkt:
Frigjort rörelsekapital ≈ (antal dagar tidigare betalning / 365) × årlig fakturerad volym
Det här är kapital som frigörs en gång. Det återkommer inte varje år, så håll isär det från de löpande posterna i kalkylen.
4. Kapacitet som frigörs
Den här delen är svårast att sätta en siffra på men ofta den mest intressanta. Vad gör personen med tiden som blir över? Säljer mer, eller tar hand om fler kunder?
Det är en möjlighet och ingenting man kan räkna med. Antingen lämnar du det utanför kalkylen och nämner det separat, eller så sätter du en försiktig andel som du kan motivera.
Kostnadssidan
ROI är ett bråk, och nämnaren behöver samma noggrannhet som täljaren. De här posterna ska med:
- Uppsättningen, med kartläggning, bygge, test och överlämning. Ju fler system flödet rör, desto mer kostar integrationen.
- Den löpande driften, med licenser, molntjänster och modellanrop. För flöden med en AI-agent beror kostnaden både på vilken modell som används och på volymen, så räkna på er faktiska volym.
- Er egen tid under införandet. Den glöms ofta bort. Någon hos er behöver beskriva arbetet, testa och godkänna.
- Underhållet. System byts och API:er ändras, och en automatisering som fungerar i dag kan behöva justeras när bokföringssystemet uppdateras. Ingår en AI-agent behöver tester och evaluering göras om när modellen eller flödet ändras, och övervakningen med loggar och spårning kostar också. Lägg in en årlig post för det.
Ett illustrativt räkneexempel
Siffrorna nedan är påhittade för att visa hur kalkylen fungerar. De säger ingenting om vad just ert företag skulle spara.
Anta ett företag där två personer tillsammans lägger 12 timmar i veckan på orderhantering: att läsa beställningar, registrera dem i affärssystemet och skicka bekräftelser. Den fullt belastade timkostnaden är 500 kr och året har 46 arbetsveckor.
Nuläge
- Tid: 12 h × 46 veckor = 552 timmar per år, alltså 276 000 kr
- Rättning av fel: 4 timmar i månaden = 48 timmar per år, alltså 24 000 kr
Efter automatiseringen
- 70 procent av handläggningstiden försvinner: 193 200 kr per år
- Tiden för rättningar halveras: 12 000 kr per år
- Full bruttobesparing: 205 200 kr per år
- De första tre månaderna räknar vi med halv effekt medan flödet sätter sig
Varför 70 procent? I vårt första faktureringsprojekt försvann ungefär 70 procent av den manuella tiden. Det är ett enda projekt och dessutom en annan sorts arbete än orderhantering, så siffran kan bli en annan här. Därför prövar vi kalkylen med en lägre siffra längre ner.
Kostnader (också påhittade)
- Uppsättning: 60 000 kr (engångskostnad)
- Er egen tid under införandet: 20 h × 500 kr = 10 000 kr (engångskostnad)
- Drift: 1 500 kr i månaden = 18 000 kr per år
- Underhåll från år 2: 6 000 kr per år
Resultat
- År 1: 205 200 × 0,875 − 18 000 − 60 000 − 10 000 = 91 550 kr netto
- År 2: 205 200 − 18 000 − 6 000 = 181 200 kr netto
- ROI år 1: 91 550 / 70 000 ≈ 130 %
- Återbetalningstid: drygt sex månader
Om effekten blir mindre
Om bara 40 procent av tiden försvinner i stället för 70 blir bruttobesparingen 122 400 kr per år, och år 1 landar på ungefär 19 000 kr netto. Kalkylen går fortfarande ihop, men marginalen är betydligt mindre. Gör alltid det här testet. Går investeringen bara ihop i det optimistiska fallet är det bättre att veta det innan beslutet.
Fallgropar att undvika
- Frigjord tid är inte samma sak som intjänade pengar. Tre timmar tillbaka i veckan betyder inte automatiskt tre timmar mer försäljning.
- Full effekt från första dagen är sällan realistiskt. Ta höjd för en övergångsperiod, som i exemplet ovan.
- Håll isär engångskostnader och löpande kostnader. En uppsättning på 60 000 kr är en investering som ska betala sig, och den blir missvisande om den slås ut som en månadskostnad.
- Mindre stress och nöjdare kunder har ett verkligt värde, men beskriv dem bredvid kalkylen. Då blir siffran mer trovärdig.
- Räkna på hela den period ni räknar med att använda automatiseringen och inte bara på första året.
När ROI inte är den viktigaste siffran
Vissa automatiseringar finns främst för att förhindra dyra misstag, som fel moms eller personuppgifter som skickas till fel mottagare. Då handlar kalkylen om vad en sådan händelse skulle kosta och hur ofta den kan inträffa, mer än om sparade timmar.
Planerar företaget att växa är frågan också om ni kan ta emot fler kunder utan att administrationen växer i samma takt. Då kan den kapaciteten väga tyngre än årets ROI.
Så gör du en första egen kalkyl
- Välj ett arbetsflöde som teamet själva pekar ut som tidskrävande.
- Mät under två veckor hur mycket tid det faktiskt tar.
- Gå igenom de fyra delarna på värdesidan. Var försiktig med värdet och generös med kostnaderna.
- Ta in en faktisk kostnad för uppsättning och drift.
- Pröva om kalkylen håller om effekten bara blir hälften så stor.
Vill du räkna på ett specifikt arbetsflöde i ert företag med era egna siffror? Hör av dig så går vi igenom det tillsammans och tar fram ett underlag ni kan fatta beslut på.